Födelseböcker

I födelseboken skrev prästen ner alla barn som föddes i församlingen. I de äldre födelseböckerna, även kallade dopböcker, noterades endast det datum den nyfödde döptes men senare noterades både födelse- och dopdatum.

I 1686 års kyrkolag lagstadgades att församlingens präst skulle se till att skapa en förteckning över ”Alle barns så ächtas som oächtas med dheras föräldrars och faddrars namn födelse och döpelse dag”. I vissa socknar eller församlingar i Sverige finns det kyrkböcker redan innan 1686 men det var då prästens eget engagemang som låg bakom.

Kvaliteten på födelseböckerna varierar kraftigt mellan olika församlingar och framför allt mellan olika tidsperioder. I äldre böcker noteras ibland endast barnets namn, födelseort samt faderns förnamn. I vissa fall noteras endast moderns namn. Längre fram i tiden blir födelseböckerna rent generellt mer utförliga med fullständiga namn på föräldrarna samt dopvittnen (eller faddrar som de också kallas).

Ifall barnet avlats utom äktenskap, så kallade oäkta barn, så noteras ofta bara moderns namn. Ibland går det då ändå att få fram faderns namn genom att studera domböckerna eftersom detta länge var ett lagbrott.

Det ligger i sakens natur att man aldrig kan vara 100% säker på annat än moderns namn i födelseböckerna. Det har i modern tid gjorts flera studier inom detta område och flera sådana har visat att omkring 10% av alla födda barn har en felaktigt angiven far. Ifall denna siffra skulle gälla även längre tillbaka i tiden (vilket kanske inte är sannolikt med tanke på begränsad rörelsefrihet och andra sociala normer) så skulle detta medföra att tio generationer tillbaka stämmer endast omkring hälften av de angivna förfäderna.

Sedan 1 juli 1991 så har Skatteverket ansvar för folkbokföringen i Sverige och den är numera helt digitaliserad.